Den omtalade halkbanan

I vårt avlånga land och med dess klimat erbjuds bilförare fyra korta intensiva säsonger av vitt skilda väglag. Många tror att halkkörning endast är något som man behöver oroa sig för på vintern. Men både höst och vår kan erbjuda den förrädiska ”svarta isen” som inte syns. Fukten har frusit till is som lagt sig som ett tunt lager på vägbanan. Även sommartid kan vägen bli rena halkbanan när den är våt. För den som upplevt vattenplaning är det inte svårt att förstå att man bör sakta ner en aning när regnet öser ner. Det är just dessa förhållanden som gjort halkbanan till en obligatorisk del av körkortsutbildningen.

Adrenalinpåslag och tankeställare

Meningen med halkbanan är att man under kontrollerade former ska få uppleva hur det är att tappa vägfästet. Hur reagerar man som förare? Hur reagerar bilen? Och hur lång blir egentligen bromssträckan när vägbanans fäste närmast liknar en frusen sjös? Det är inte sällan som förare med skräckblandad förtjusning förundras över kraften när bilen kränger åt ett annat håll än man vrider ratten. De flesta får mer eller mindre ett adrenalinpåslag som om man satt i en berg och dalbana. Det är just detta som förhoppningsvis skapar ett minne att ha i bakhuvudet när man sedan är redo att köra på riktiga vägar– i halt väglag.

Hur går det till?

På halkbanan får man oftast i uppgift att bland annat väja för hinder, ofta i form av koner, i olika hastigheter. Man får även i uppgift att i en viss hastighet panikbromsa eller dra i handbromsen. Man lär sig undvika och vid behov hantera riskfyllda situationer i trafiken. Vill man veta mer om hur det går till på halkbanan kan man vända sig till en av de många halkbanor som finns över hela landet, här hittar du en Halkbana i Skellefteå: https://www.norrahalkbanan.se/